Husi: Martins,S.
1. Introdusaun
Iran, ne’ebé
uluk naran Persia, iha istoria naroman liu tinan 2.500. Iha tempu
antiku, Persia hetan fama tanba impériu boot hanesan Achaemenid, Parthian, no
Sassanid. Nasaun ne’e hetan
inflénsia boot iha Arkitetura, Filosofia, Siénsia no Relijiaun Zoroastrianismo.
Iha séklu VII, Islam tama hodi transforma
Iran ba estadu Islamika. Iha tinan 1501, Dinastia Safavid hamosu Iran nudar
estadu Shia Islamika, ne’ebé mak até ohin loron, forma identidade nasional. Iha
séklu XIX–XX, Iran submete ba influência boot hosi poténsia estranjeiru hanesan
Rusia no Inglaterra, no mak sai razaun karik povu hakarak autonomia.
Iha tinan 1925, Reza Shah Pahlavi tama
nudar rei, halo modernizasaun, nasionalizasaun no sekularizasaun. Nia oan,
Mohammad Reza Shah, kontinua governu, maibé represivu no pró-ocidente. Luta
povu hodi dereitu, liberdade no justisa sira laran, finaliza iha Revolusaun
Islamika 1979, ne’ebé derruba monarkia no forma Repúblika Islamika Iran,
ho lideransa espiritual husi Ayatollah Khomeini.
Sistema governu ne’e iha kombinasaun teokrasia
(relijiaun) no repúblika (votu), ne’ebé atribui poder aas ba Líder Supremu.
Iran kontinua enfrenta konflikto relijiozu, politika no jéopolitika. Iha tinan
2025, Iran seidauk demokrátiku hanesan sistema oeste, maibé kontínua ho
influénsia boot iha Medio Oriente.
2. Objetivu
Artigu ida ne’e iha objetivu atu:
- Hatudu
istoria Iran husi beiala to’o modernidade.
- Esplika
mudansa kona-ba sistema gobernu no relijiaun.
- Analiza
konflitu jéopolitiku no ambisaun Iran.
- Hatudu
konfrontasaun Iran ho Israel no nasaun oeste.
3. Esplikasaun Historika
3.1 Iran
Antigu (550 T.K – Séklu VII)
- Impériu Achaemenid
lidera hosi Cyrus the Great, hetan fama tanba respetu ba
diversidade relijiaun no administrasaun avansadu.
- Zoroastrianismo nudar relijiaun nasional.
- Contribuisaun
iha Siénsia, Matematika, Arte no Leis.
3.2
Islamizasaun Iran (Séklu VII – Séklu XV)
- Islam
Sunni domina depois Kalifatu Arabu okupa Persia iha 651 T.K.
- Iha tinan
1501, Dinastia Safavid hamosu Iran nudar estadu Shia Islamika
Twelver.
3.3 Dinastia
Qajar & Pahlavi (1796–1979)
- Dinastia Qajar
(1796–1925) fraqueza no perde toos ba Rusia.
- Reza Shah Pahlavi (1925) – modernizasaun
sekular, nasionalizasaun.
- Mohammad Reza Shah (1941–1979): represivu no
favoritismu ba oeste (EUA, UK).
- 1953: CIA derruba PM Mossadegh tanba nia
hakarak nasionaliza petroleu.
3.4 Revolusaun Islamika (1979)
- Lider
spiritual Ayatollah Khomeini orienta protestu.
- Shah
hamenus popularidade tanba represivu, ne’ebé favorese elite.
- Povu
referendum hodi aprova Repúblika Islamika Iran.
3.5 Estrutura Ukun Iran
|
Instituisaun |
Deskrisaun |
|
Líder
Supremu |
Lider espiritual no polítiku aas liu. |
|
Presidente |
Eletu povo,
governu administrativu. |
|
Majlis |
Parlamentu
legislatifu. |
|
Guardian
Council |
Verifika kandidatu no lei konformi Islam. |
|
Assembly of
Experts |
Elege/deskonfia
Líder Supremu. |
|
Judisiáriu
Islamiku |
Julga tuir
Sharia. |
3.6 Lei no Demokrasaun
- Konstituisaun 1979 (atuáliza 1989).
- Demokrasaun iha limitasaun tanba kandidatu presiza
aprova husi Guardian Council.
- Liberdade
partidu, feto, mídia no LGBT la kompativel ho lei Islam.
3.7 Iran ho Ambisaun Global
Razaun Iran
hakarak sai forte iha mundu:
- Hakarek
lidera Islam Shia iha Medio Oriente.
- Luta
kontra imperialismu – EUA, Israel, Uni-Eropa.
- Dezenvolve
teknolójia nukleár (ba energia maibé suspeitu ba arma).
- Apoiu grupus militante hanesan Hezbollah, Hamas,
no Houthi.
- Hetan
influénsia estratéjika iha merkadu petroleu – estrangula ba Arab Saudi.
3.8 Konflitu ho Israel no Aliansa Oeste
- Iran no
Israel iha relasaun hostil; Iran akuzadu suporta Hamas no Hezbollah.
- Israel no
EUA considera Iran hanesan ameasa seguransa nukleár.
- Sanisaun
internasionál limitadu ekonomi Iran (EUA, EU, ONU).
- Iran buka aliansa ho Rusia, China, no grupu “Axis of
Resistance”.
4. Resume /
Konkluzaun
Iran iha istoria naroman ho kontribuisaun kultura,
relijiaun no siénsia. Iha monarkia Pahlavi, Iran moderniza maibé represivu.
Revolusaun 1979 transforma Iran ba estadu Islamika nudar resposta ba opresaun
politika no moralidade sosial.
Sistema governu Iran ne’ebé uniku iha mundu –
mistura entre teokrasia (dominiu relijiaun) no repúblika (votu povo), maibé
demokrasaun iha limitasaun barak. Nia ambisaun atu sai lider iha Islam Shia no
reziste dominasaun ocidental, fó tenssaun ho Israel no Aliansa oeste.
To’o 2025, Iran seidauk sai demokrátiku iha
sentidu liberal, maibé kontinua ho influénsia política, ideolojia no militár
iha rejiaun. Povu Iran hakarak soberania, no sistema estadu kontinua hadomi
relijiaun Shia ho resistência ba opresaun estranjeiru.
5. Referénsia Importante
- Axworthy, M. (2013). A History of
Iran: Empire of the Mind. Basic Books.
- Keddie, N. R. (2006). Modern Iran:
Roots and Results of Revolution. Yale University Press.
- Hiro, D. (2013). The Iranian
Labyrinth: Journeys Through Theocratic Iran and Its Furies. Nation
Books.
- BBC News. (2023). Iran Country
Profile. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-14542438
- United Nations Security Council.
(2020). Sanctions on Iran. https://www.un.org/securitycouncil/sanctions/iran
- International Atomic Energy Agency.
(2024). Iran’s Nuclear Activities Report. https://www.iaea.org/
- Council on Foreign Relations. (2023). Iran’s
Proxy Militias and Foreign Policy. https://www.cfr.org
